Vi skall inte avsluta denna undersökning av livet i världsrymden utan att i korthet ange efter vilka regler reinkarnationen verkställs. Alla de själar, som inte kunnat befrias från jordiskt inflytande, måste återkomma till denna värld för att där arberta på sin förbättring. Så är fallet för det oerhört stora flertalet. Liksom andra faser av lillvaron är också reinkarnationen underordnad lagarna. Renhetsgraden hos Perispiriten, den molekylära samklang som bestämmer andarnas klassificering i världsrymden, fastställer också villkoren för reinkarnationen. Likar attraherar varandra. Det är i kraft av detta faktum, av denna lag om attration och harmoni, som andar av samma klass, karaktär och likartade strävanden närmar sig varandra. De följs åt genom sina många existenser, inkarnerar, tillsammans och bildar likartade familjer.

När tiden för reinkarnationen kommer, känner sig anden dragen av en oemotståndlig kraft och mystisk frändskap till den miljö, som passar honom. Det är förvisso en svår stund och mer fruktansvärd än dödsångesten. I verkligheten är döden bara en befrielse från de kroppsliga banden och ger tillträde till ett friare och mer intensivt liv. Inkarnationen är däremot förlusten av denna fria tillvaro, en inskränkning av jaget och en övergång från de ljusa rymderna till det mörka fängelset. Det är också nedstigning i en avgrund av sörja och elände, där varelserna blir underkastade otaliga tyranners tvång. Därför är det svårare och smärtsammare att återfödas än att dö, och andens motvilja, fasa och djupa neslagenhet på tröskeln till denna distra värld är lätt att förstå.

(Efter Döden av Léon Denis)

Share →
Visit Us On Facebook